Lärstilar - en väg till bättre lärande

Att hitta individuella vägar till elevernas lärande är en utmaning vi står inför i skolan. Den ska ge en likvärdig utbildning åt alla elever, men det finns olika vägar att uppnå de uppsatta målen. Läroplanen poängterar skolans och lärarnas skyldighet att anpassa undervisningen efter individerna. Hårt arbetande lärare och elever känner både frustration och stress inför larmsiffror om bristande basfärdigheter såväl i grundskolan som i gymnasieskolan, ett stort antal underkända elever, främst på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen och ett ökande antal elever på det individuella programmet.

Många frågar sig hur vi ska kunna lyckas med skolans uppdrag, nämligen att stimulera lärandet på bästa sätt på individnivå. Finns det egentligen praktiska möjligheter och konstruktiva vägar?

Att bygga på styrkorna

Vi som arbetar i skolan vet att eleverna lär sig på olika sätt, men på vilket sätt kan vi ta hänsyn till detta faktum? En möjlig och konkret beprövad väg är att gå via elevernas lärstilar.

Hur vi koncentrerar oss, bearbetar, tar in och minns nytt och svårt stoff kallas lärstil. Alla människor har en lärstil och den är unik. Den består av en individuell uppsättning drag som är resultatet av hur våra genetiska faktorer och inlärda beteenden samverkar. Ingen lärstil är bättre eller sämre, utan omständigheterna i inlärningssituationen avgör vilka drag som premieras och därmed graden av framgång för individen.

Grundtanken med lärstilar är att vi genom att bygga undervisningen på ett brett spektrum av metoder, som tar hänsyn tillmångfalden av stildrag så kommer alltfler individer att nå framgång i sina studier.

”Det är inte eleven utan läraren som ska vara den mest flexibla i ett klassrum”

Prof. Rita Dunn

Solid forskning

Det finns flera lärstilsmodeller som mäter olika aspekter av individers lärande. Den modell som har den mest gedigna bakgrundsforskningen och som tar hänsyn till flest ”element” (stildrag) är The Dunn & Dunn Learning Styles Model. Den är resultatet av makarna, och professorerna Rita och Kenneth Dunns forskning och används vid mer än 120 olika universitet. Detta är också den modell som av utvärderare anses ha bäst validitet, högst reliabilitet och statistisk förutsägbar signifikans vad gäller resultat och attityder på alla dess 21 element.

Forskningen kring The Dunn & Dunn Learning Styles Model har pågått under ca 35 år och sker över hela världen i så vitt skilda miljöer som USA, Filipinerna, Finland, Guana, Nya Zeeland m.fl. Forskningen har utförts på alla olika typer av individer, från små barn till vuxna, inom både yrkesutbildningar och olika akademiska institutioner, och personer som befinner sig på olika kunskaps-, motivations- och prestationsnivåer.

Teoretiska antaganden

The Dunn & Dunn Learning Styles Model består av 5 stimuli som tillsammans är uppdelad i 21 olika element (se bild). De fem stimuli är miljömässiga-, emotionella-, sociala-, fysiologiska- och psykologiska faktorer. Alla människor behöver inte få alla stildrag tillgodosedda. De flesta har mellan 6-14 element som är viktiga för just dem. Har man stark preferens (dvs. man föredra detta) för ett element och får det tillgodosett, ökar också resultaten avsevärt. Alla lär sig bevisligen mer, och effektivare, genom sin egen stil än genom sin lärares.

Forskningen kring lärstilar har visat att skillnaderna är lika stora inom en grupp som mellan olika grupper (t.ex. kön, ålder, kultur och prestationsnivå). En människas lärstil utvecklas med tiden, erfarenheter och medvetenhet.
Arbetet med lärstilar öppnar dörrar för ett effektivare arbete i skolan eftersom det inte bara är metoder och material som kan anpassas efter de unika lärstilarna, utan även presentationer, instruktioner, samtal, handledning och konfliktlösning.

”Det finns inga inlärningssvårigheter, det finns bara undervisningssvårigheter”

Prof. Rita Dunn

Metodiska konsekvenser

När individer undervisas på det sätt de lär sig bäst, deras lärstilar, lär de sig snabbare och uppnår bättre resultat. Det finns idag praktiska inlärningsmetoder som matchar olika lärstilar. Forskningen inom lärstilar och neurobiologi hävdar att hjärnan är neurologiskt förprogrammerad att lära och den lär sig effektivast när känslan, den bästa kanalen för informationsbearbetning och det starkaste sinnet aktiveras.

Det första ledet i inlärningen sker via känslorna. Blir eleven emotionellt berörd är detta en god förutsättning. Om inlärningssituationen, miljön, personerna, materialet o dyl. känns rätt för eleverna, har de bästa förutsättningarna för att lyckas i lärandet. 

När informationen sedan kommer in i hjärnan måste den bearbetas. För ett fåtal av oss vuxna kan informationen bearbetas både analytiskt och holistiskt men för alla de andra bearbetas informationen antingen i den vänstra hjärnhalvan (analytiskt, 28 % ) eller i den högra (holistiskt, 55 %). De flesta barn är holistiska men sättet att bearbeta information tycks förändras med åldern. Vissa tycks bli mer och mer analytiska ju längre de går i skola men majoriteten förblir ändå holistiska. Lärstilar har ett starkt engagemang i strävan att ge all information och fakta på båda sätten för att alla ska få samma möjlighet att lära sig.

Våra hjärnor är högst individuellt utvecklade hos varje enskild individ och likaså våra sinnen. De är inte lika användbara som inlärningskanal för alla. Synen, den visuella kanalen, kan vara den bästa inlärningskanalen för vissa hjärnor men kanske inte alls bra för andra som uppfattar omvärlden och lär sig bäst genom hörseln, den auditiva kanalen. Andra vill experimentera och lära praktiskt med händerna, via den taktila kanalen, och ytterligare andra måste få uppleva med kroppen och känslorna, via den kinestetiska kanalen. Vår hjärnan är dessutom så beskaffad att den lär sig bäst när den får möta ny och svår information genom det starkaste sinnet, repetera genom det näst starkaste och sedan tillämpa den nya kunskapen.

Att undervisa genom inlärningsstationer betyder att eleverna väljer att lära sig det nya och det svåra genom sitt starkaste sinne och sedan repetera genom det näst starkaste. Samma faktainnehåll kan med andra ord presenteras och läras in på fyra olika sätt om man lägger upp inlärningen i inlärningsstationer genom vilka eleverna själva får välja arbetssätt utifrån sin bästa inlärningskanal och alla arbetar alla med samma material och lär sig samma nya och svåra information, men att de får lära sig på sitt eget individuella sätt.

Teorin om lärstilar ger oss också konkreta metoder och vägledning för andra typer av stildrag, t.ex. sociologiska drag (ensam, i par, i grupp), behov av rutin och struktur samt förmågan till anpassning. Vad som slutligen är viktigt att poängtera om metoderna är att lärstilarnas teori bara är början till lärandeprocessen. Därför gäller det som pedagog och ledare att lära mer om olika nivåer av lärandet samt hitta goda metoder dels för att stimulera lärandet på en djupare nivå, dels att hitta vägledning för att utveckla tänkandet.

Lärstilar är bara början…

Passar lärstilar i vår kultur?

Huruvida lärstilar är mer eller mindre passande för en specifik kultur är en fråga som ofta dyker upp. Den akademiska forskningen startade i Amerika för ca 35 år sedan, men har i dag spridigt sig till ca 120 olika universitet världen över. Forskning bedriv både i Asien, Afrika, Europa och Australien.
I Sverige, i dag, passar och behövs lärstilar lika väl som i vilket annat samhälle där behovet av människor med kunskaper i hur man snabbt och effektivt orienterar sig i ett komplext, och snabbt förändrande samhälle med ett snabbt informationsflöde, är stort för landets ekonomi. Dessutom behöver vi människor som har en stark självkänsla och en övertygelse att alla, oavsett lärstil, behövs och är viktiga för samhället. Ingen människa ska någonsin behöva känna att hon inte duger och är bra nog.

Grundtanken i lärstilar är att inget sätt och ingen stil är bättre eller sämre utan att det finns olika vägar till kunskap.  Faktum är att individers individuella sätt att lära förespråkas i Sveriges LPO -94 och ger lärare konkreta verktyg att uppnå dess mål.

”Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov (…) Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns olika vägar att nå målet (…) Därför kan undervisningen aldrig göras lika för alla.” (Skolverket, Lpo – 94, 1998 s.6)

När individernas studiestrategier, och medvetande om hur inlärning går till, utvecklas ökar också deras förmåga att effektivt vara delaktiga i lärprocessen. Det ger både lärare och elever verktyg att låta  ”... eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och att ta ansvar” (Skolverket, Lpo – s. 7).

Samtidigt öppnar även arbetet med lärstilar dörrar mot ett tolerantare samhälle eftersom olikheter och mångfald accepteras och tas hänsyn till genom hela individens skolgång. Ett samhälle där mobbning, intolerans och främlingsfientlighet inte har någon plats.

En annan anledning till att tankarna kring lärstilar är här för att stanna är att den gör det dagliga arbetet i skolan mer kreativt och lustfyllt – detta både för studerande och lärare.

Att lyckas i skolan och med studier överlag leder till stärkt självkänsla och en större förmåga att fortsätta arbeta för en personlig, och organisatorisk utveckling.

Av Lena Boström & Ulrika Gidlund