Ledarskap för lärare

Denna planering ligger till grund för arbetet under tre år med 2x2 dagar per termin. 

Varje träff kretsar kring ett tema som innehåller flera plan: teori- och begreppsgenomgång, erfarenhetsutbyte, perspektiv, formulerande av arbetsuppgifter utifrån en möjlig förändring.

Varje tema efterföljs av mellanliggande arbete som ligger till grund för kommande träff.

TEMA: Lärande och lärarroll

Läroprocessen och dess drivkrafter

·         Läroprocessens olika beståndsdelar i förhållande till individernas lärstilar
·         Översikt och problematisering
·         Vad ska läras? 
-          vilket informationsstoff ska behandlas?
-          skolans traditionella uppdelning i ämnen
-          lärarnas ämnesfördjupning
-          att sortera viktigt och oviktigt i en tid av totalt informationskaos
·         Hur ska det läras?
-          översikt av metoder som används i undervisningen idag
-          metoder för olika stilar och intelligenser
-          lärarrollens förändring
-          när sker själva lärandet?
·         Varför ska de studerande lära sig detta stoff?
-          kunskapsmassan fördubblas inom några år – vad är värt att veta?
-          kopplingen mellan meningsfullhet, metodval och motivation
-          de emotionella faktorernas betydelse för lärande
·         Hur kan resultatet bedömas i form av tillämpning och förståelse?
-          metoder för kunskapsbedömning
-          ”förståelse” är ofta något annat än ett högt provresultat
-          kan man mäta kunskap?
·         Mellanliggande arbete i form av en undersökning av lärarnas respektive elevernas drivkrafter att studera.

TEMA: Hjärnbaserat lärande

Uppmärksamhet och minne

Det arbete som deltagarna utför under mellantiden ligger till grund för en del av temat denna träff. Varför vill människor lära sig och vad händer om läroprocessen på olika sätt hindras eller stimuleras? För att få djupare svar på denna fråga går vi också in i hjärnans funktioner och granskar speciellt hjärnans aktiveringssystem.

Uppmärksamhet är ett led i hjärnans inre processer för att skapa mening av inkommande information. Vi lär känna hjärnans arbetssätt från input av information till minnets funktioner. Hur ska vi se på lärande utifrån detta perspektiv?


 

Hjärnans uppmärksamhetsfunktion väcks av det emotionella värdet hos den information som strömmar in. Uppmärksamhet är en nödvändighet för lärande och blir därför ett centralt begrepp för alla som sysslar med undervisning och information mm. Information som har ett högt ”nyhetsvärde” noteras av hjärnan

Vilka konsekvenser får dessa insikter för de metoder vi arbetar med?

Mellanliggande arbete i form av litteraturläsning och utprövning av ämnesspecifika metoder i enlighet med slutsatserna i detta tema
 

TEMA: Målstyrt arbete, feedback och erkänsla

·         Att formulera och arbeta mot mål
-          vilka mål är uppställda för skolans arbete och hur blir de kända för eleverna?
-          förekommer självständig elevplanering?
-          hur utarbetas regler i skolan?
·         Erkänsla, uppmuntran och beröm
-          hur ger lärare feedback för gott arbete? D:o för sämre prestationer?
-          vilka belöningssystem finns i skolans värld?

-          att bygga in erkänsla i arbetsrutinerna och varför

Mellanliggande uppgift i form av:
a)      självskattning av det egna arbetssättet ifråga om feedback
b)      utarbetande av alternativ till gängse sätt att göra kunskapskontroll

1)  Tillstånd och respekt

Att vara ledare är att ha de leddas tillstånd att utöva ledarskapet. Ledarskap handlar därför i grunden om att tjäna och respektera andra.
Ledarskap som bygger på att utöva kontroll och tvång övergår i ett chefskap, en roll som utövas utan de leddas tillstånd. Traditionell skolundervisning är i hög grad förknippad med just det senare. Ett kontrollstyrt chefskap leder till att man tvingas använda sig av metoder som begränsar och gör våld på de leddas frihet och initiativ. Många vuxna bär med sig minnen av händelser från sin skoltid som de upplevt som kränkande och förnedrande.
Vi granskar såväl ledarskap som chefskap, lever oss in i rollerna och granskar den organisation vi arbetar inom för att bedöma vilken typ av ledarskap/chefskap som utövas.
Begreppen tillstånd och respekt gås igenom noggrant.
Genomgång görs av bl.a.:
-          hur ser lärarna på ledarskapet i skolan från:
a) skolledningen gentemot lärarna
b) lärarna gentemot eleverna
-          hur ser eleverna på lärarnas ledarskap?
-          genomgång av olika synsätt på ledarskap 
-          vad innebär ett ”tjänande ledarskap”?
-          vilket är skolans resp. lärarnas egentliga uppdrag och vilket ledarskap passar till detta?
Mellanliggande arbete i form av:
a)      självskattning av det egna ledarskapet
b)      läsning av litteratur om ledarskap i klassrummet

2) Mentorskap och coachning

Två begrepp som lånats över till utbildningens värld från näringslivets och idrotten är mentorskap och coachning. Vi går igenom skillnaden och hur dessa förhållningssätt med framgång kan användas i skolan.


 Ett övertagande från de studerandes sida av ansvar för det egna lärandet får nödvändigtvis till följd en annan lärarroll. Detta ledarskap har tjänandet som grundvärdering. Det är den studerande som ska prestera utifrån sina egna och utbildningens uppställda mål. Ibland krävs grundläggande genomgångar av kunskaper och förutsättningar, ibland måste ledaren träda tillbaka för att den studerande ska få en möjlighet att lära sig på sina villkor. Det är i denna balans mellan aktiv förmedlare och aktiv stödjare som lärares ledarskap pendlar.
Viktiga delar i detta avsnitt har att göra med:
-          ledarens attityd
-          metoder för arbetsledning och planering
-          instruktions- och frågeteknik
-          genomgång av begreppen mentorskap och coachning.

Mellanliggande arbete:
Läsning av litteratur som behandlar mentorskap och coachning

Senast uppdaterad: 2009-02-01
Tillbaka

Lärstilar

Läs mer

Lena Boström

Läs mer

Antal besök: 10451