Nynässkolan i Gävle : frågor och svar om lärstilar
På min skola, Nynässkolan i Gävle, har vi lärstilar som ett av våra prioriterade områden. Många av oss på skolan har gått olika kurser vad gäller detta. Själv har jag också varit en vecka i New York på kurs hos Rita och Kenneth Dunn. Jag har skrivit lite frågor och svar till mina kollegor angående lärstilar som jag hoppas kan vara till nytta för flera.
Kerstin Hjelm kerstin.hjelm@skola.gavle.se
Språklärare Nynässkolan
Frågor och svar om lärstilar till mina kollegor
1.Vad är lärstilar?
Enligt Rita och Ken Dunn definieras lärstilar som hur en individ koncentrerar sig, processar och bearbetar nytt och svårt material. "Elever kan lära sig praktiskt taget vilket ämne som helst när de undervisas med metoder och tekniker som överensstämmer med deras lärstilar", Rita Dunn. Det är deras inlärningsmodell vi arbetar efter.
2. En fråga om sinnena. Ska de alltid hålla på ett och samma sätt?
Observera att sinnena bara är en av alla faktorer! Nej, många barn kan jobba med olika sinnen och de ska även träna sina svaga sidor. Dock finns det en del barn som bara har ett eller två starka sinnen och de andra "ickepreferens". För dessa är det förödande att börja på ett sätt som de INTE lär sig på. För alla individer är det en fördel att i steg två jobba multisensoriskt. Men utgångspunkten är alltid - börja i det som fungerar! Kardinalregel: ( från alla barn är begåvade på sitt sätt s.134 ) "Nytt och svårt material ska introduceras med hjälp av varje barns individuella perceptuella förmåga (bästa sinne, min anmärkning), förstärkas genom ett andra eller tredje (men annorlunda) sinne och ska sedan tillämpas genom att man låter barnet använda sig av informationen." Alltså: börja inlärningen av momentet med det starkaste sinnet, repetera med ett annat och använd kunskaperna!
3. Är det av betydelse hur klassrummet ser ut?
Ja, eleverna påverkas undermedvetet av hur miljön är. Om miljön är trevlig slappnar individen av och blir mer receptiv för inlärning. Se till att möbleringen är både formell och informell, att belysningen varierar (dämpad och starkt) samt att det finns rum för tystnad och rum för musik. Hur ser det ut på väggarna? Det ska dock finnas vrår som är lugna eller att ni har sådana där skärmar som jag har och som ni lätt tillverkar med hjälp av laminatmaskin och tejp. De är också bra att ha för att skärma av vid provtillfällen. Enligt vissa forskare kan omsorgsfullt inredda klassrum förbättra det pedagogiska arbetet till 25 procent. Det är bra att variera innehållet på väggarna då och då för att elevernas hjärnor ska fortsätta att vara alerta. Speciellt effektivt är det att fördisponera ett innehåll. Då stimulerar vi inlärningen på en undermedveten nivå. Vi kan väl gå till oss själva - vilket föredrar vi - öken eller oas? Är det slarvigt runt eleverna tror jag absolut att det påverkar dem negativt.
4. Är inte lärstilar bara detta att klippa och klistra och göra material?
Nej, att använda kort, pussel, spel, snoruntare, spel, golvspel mm är bara att tillgodose en faktor. Detta är ju mest för de taktila och kinestetiska eleverna, men då man vet att detta sinne är mera dominant hos eleverna, mest bland pojkarna, och att denna faktor (sinnena) som ger bäst effekt när det gäller resultat och attityder. Det gäller också att hitta variation på visuella och auditiva metoder. Det finns en liten genväg när det gäller lärstilar. Fem faktorer påverkar 70% av alla elever; sinnen, hjärnans informationsbearbetning, tiden, ljuset och möbleringen. Det inte dumt att börja med dessa områden, för man märker ganska fort positiva resultat och reaktioner.
5. Är det inte ruskigt mycket merarbete att göra olika material?
Jo, visst blir det lite extra till en början om man gör taktilt material, men det får man tillbaka sedan. Meningen är ju att eleverna själva ska tillverka sitt material. Jag tycker att det är härligt när jag ser eleverna göra looper och memory mm. De lär sig ju under tiden. Sedan gäller det att hålla ordning på sitt material och det är en annan femma... Ett tips - gör du kort eller en loop - kopiera så att du har kvar originalet och ha dem i en materialpärm. Jag talar vis av erfarenhet... Är vi flera kan vi ju dela med oss...
6. När kan vi börja med olika arbetssätt?
Det viktigaste är att ni har gruppens förtroende innan ni börjar med olika arbetssätt. Ni ska förklara varför de prövar på olika sätt och det är viktigt att man inte börjar vid fel tillfälle t ex efter ett lov eller när klassen har rörigt omkring sig. Börja i liten skala. Gör om material successivt. Introducera tankarna med föräldrarna.
7. Hur kan jag tillgodose miljöfaktorerna?
Vi vet att ljus och miljön är två av de fem faktorer som påverkar 70 % av eleverna. Tänd punktbelysningar som jag tror finns i de flesta klassrum, annars får vi skaffa flera. Tänd ljusraden vid fönstret och låt den innersta raden vara släckt. Jag har i alla fall märkt att eleverna verkligen föredrar detta.
8. Hårt eller mjukt?
Nästan hälften av alla högstadieelever vill ha informell möblering. Vi kan skaffa dynor. Har ni det i ert klassrum? Har ni någon korg där ni förvarar dem, annars skaffar vi det. En soffa kan man ha, men här måste vi se upp så att det inte är rök eller katthår och vi måste höra med kost och städ. När man gör möblering ska man tänka lite på hur man sätter möblerna och de som tänker bäst mjukt vill också gärna ha mörkt och lite pratigt, dvs inne i den mörkare delen av rummet. Alltså: Vi måste ha en liten plan då vi för in nya möbler i klassrummen.
9. Hur kan jag hjälpa en kinestet till att arbeta?
Detta är utmärkande för kinesteter: behov av rörelse. Om en elev inte får något gjort och har myror i byxorna låt honom (oftast pojkar) gå ett varv runt skolan e dyl och fortsätta sedan. Det gäller naturligtvis att eleven inte stör andra. Detta har jag prövat på och efter ett tag finns en outtalad regel så eleven vet att det är ok och då fungerar det. Jag har också upplevt att det inte gjort det och har då förklarat att det måste fungera för att jag ska ställa upp på det. Det är fråga om att ge och ta för både eleven och mig. Jag ska se en förbättring om olika stilar ska tillgodoses. Ett ömsesidigt förtroende är viktigt för kinesteten. Det är kinesteterna som vi upplever som de röriga och som inte vill kanske. Då är det bra att känna till lite hur man kan bemöta en kinestet. Att använda olika färger hjälper. Möt en kinestet kollegialt. Ge en kinestet valmöjligheter. Med andra ord - försök att vinna hans/hennes förtroende. Framför allt - visa praktiskt att han kan få lära in t ex grammatiken på sitt fysiska sätt.
10. Finns det några exempel på kinestetiska arbetssätt?
Robinsontävlingen är populär. Tips på hur man gör den finns i metodpärmen eller fråga mig. Golvspel kan man tillverka. Vill du pröva har jag duschdraperier du kan använda dig av. Spelen får vi göra själva. Andra förslag: charader, rollspel, exkursioner, tipsslingor, upplevelseövningar, experiment, dramatiseringar, fyrahörnsövningar, storlooper. >Ja, överhuvudtaget övningar där fysisk aktivitet ingår.
11. Vad gör vi med kinestetiske Kalle som inte vill göra det vi ska göra?
Bemöt honom kollegialt. Ge honom valmöjligheter. Se honom inte i ögonen. Presentera det nya med en anekdot, en upplevelse, från helhet till del. Han vill veta varför han ska lära sig något. Ge korta uppgifter då uthålligheten inte alltid är den bästa. Se till att han får röra på sig. Kanske en liten bensträckare på timmen eller att han får gå ut en stund. Han är ofta morgontrött. Det kan vara bra att komma ihåg. Han kanske ska få visa vad han kan på en eftermiddagstid. Han svarar bra på icke verbala gester. Han behöver lång tid för inlärning. Framför allt - uppmuntra honom och bygg upp en positiv relation.
12. Hur kan vi hjälpa taktila elever?
Kooshbollen är suverän och populär. Om de har gjort skriftlig uppgift har några tyckt att det varit väldigt skönt att hålla i en boll under tiden. Har ni dem framme så att eleverna kan ta en? Har ni inte någon/några kan ni komma till mig. Att få hålla i den medan ni kanske berättar om någonting, kan hjälpa de taktila. Eller att de får sitta och rita under tiden medan ni går igenom något. Att få hålla på med frågekort, pussel eller skriva på datorn tycker ofta en taktil elev om. En taktil elev kan man röra vid när man vill ge dem en förklaring eller information.
13.Vi måste väl kunna ha genomgångar med hela klassen?
Ja, absolut. Vi måste ge en ram, en introduktion som kan vara holistiskt eller analytisk. Helst det första först. Jag ser ingen motsats till detta och lärstilar. Men det är bra att vara medveten om att dessa inte når alla, man måste komplettera med andra sätt. För en taktil elev kan det vara mycket bra att ha en boll i handen eller att rita under tiden. Jag går ofta igenom med hela klassen, men det som jag ändrat på nu är att alla inte behöver titta i boken. Några bara lyssnar andra håller i en boll och jag försöker ha någon aktivitet där man måste röra sig eller bara en kort bensträckare. Vissa sitter i soffan, andra sitter vid en liten lampa. Vad gäller att föra anteckningar så säger jag till eleverna på frågan: Måste vi skriva upp det här? Det får du bestämma själv. Några lär sig ju bättre av att skriva andra kan få detta på en stencil i stället.
14. Hur ska vi göra för att veta lite om eleverna och hur de vill ha det då de lär sig något nytt och svårt?
Eleverna i åk 7 och 8 har fått svara på frågor. Utifrån dessa kan vi se lite vilken miljö de vill ha och vilken sorts presentation de önskar - holistisk eller analytisk. Varje mentor har en sådan förteckning och det kan varje undervisande lärare få. Det är bra att diskutera med eleverna efter att de har fått prova på olika sätt och göra utvärderingar. Dessa frågor ska vi se mer som ett diskussionsunderlag, tycker jag. De kan gärna fylla i detta 1 gång/termin för att få detta aktualiserat, i alla fall i åk 7.
15. På vilket sätt kan de göra utvärderingar?
Jag har provat i en grupp och det föll väl ut. Det var väldigt populärt i den utvärdering jag gjorde. Vi kan hitta många varianter! Gruppen fick välja på tre dagar att visa vad de kunde om verb.De valde dagar och sätt att redovisa. Jag gav dem ett smörgåsbord att välja på . En del valde skriftligt prov, andra ville ha muntligt, en gjorde ett spel och en gjorde en "grammatikbok". Det muntliga förhöret gjorde jag som ett kortspel i olika färger (bara för att det skulle se trevligt ut). Där stod frågorna. De fick läsa upp dem och svara. Kunde de dem fick de lägga dem i en hög hos sig. Annars lade de tillbaka dem och tog dem lite senare. Det gick väldigt bra tycker jag och detta gav mig blodad tand. Det viktiga är att vi vet vad vi bedömer och dokumenterar detta!
16. Finns det någon tipsbok på skolan att titta i?
En som är mycket bra är metodpärmen, Metoder för alla stilar av Lena Boström, Ulrika Gidlund och Britt-Marie Öhlund. Den står i snurran i köket. Pärmen som vi fick när vi gick kursen för Lena Boström finns det också tips i. Jag tror att det också finns en sådan i snurran.
17. Vilka hjälpmedel finns det på skolan, som jag kan ha användning av?
I biblioteket finns flera böcker om inlärning. Till varje mentorsgrupp har jag köpt in böckerna "Inlärning på elevernas villkor", Lena Boström/Hans Wallenberg och "Från undervisning till lärande", Lena Boström. Till varje årskurs finns det 3 skivor Mozarteffekten och boken om Mozarteffekten finns i biblioteket. Laminatmaskin och spiralmaskin finns. Kooshbollar har jag om du behöver. Material till snoruntare finns. Hörselkåpor finns tre stycken. Säg bara till!
18.Om de inte arbetar så bra på det sätt de sagt?
Då måste de förstå att det måste märkas att detta är rätt sätt. Annars kan de inte få arbeta så. Då får man försöka på ett annat sätt. En regel som gäller är också: Min lärstil får inte inkräkta på din lärstil. Så det gäller att inte störa andra.
19. Detta med analytiska och globala elever, förklara.
Analytiska: lär sig bäst med att få informationen från del till helhet. De vill få informationen stegvis, i sekvenser, logiskt ordnat (tänk på vetenskapliga rapporters dispositioner…) Detta gäller generellt för analytiker: De föredrar: tyst , starkt ljus, formell design, inte äta, arbeta ensamma, närvaro av auktoritära personer
Globala/holistiska: Lär sig genom berättelser, anekdoter och humor. Gå från helheten till delarna, gärna med bilder, symboler, mönster och relationer. Vill veta varför. De föredrar: ljud, svag belysning, informell design, småäta och röra sig, grupp På sidan 43 och 44 i Från undervisning till lärande finns bra uppställning på vad man kan tänka på vad gäller hur stoffet kan presenteras. Jag bifogar också en sida ur medtodpärmen om hur man kan göra.
20. Kan du ge tips på några bra websidor?
På dessa adresser finns det många spännande länkar.
21. Vad tycker du, Kerstin är det bästa med att du kan detta om lärstilar?
*Att jag har fått insikt om att vi lär in på olika sätt. Jag blir inte alls så arg och frustrerad som förut om inte eleverna gör som jag säger. (Alla hör ju inte...)
*Att jag förstår att det är så mycket som påverkar dem.
*Att jag inte tar personligt om någon blir arg, för nu kan jag inse att det kan vara att eleven inte förstår mitt sätt att förklara det på. Då får jag testa ett annat.
*Att jag får mer diskussioner med eleverna om hur de lär sig saker och ting.
*Att jag nu försöker variera undervisningen så att jag ska tillgodose så många faktorer som möjligt.
*Sist, men inte minst, tycker jag att lektionsarbetet har blivit mycket roligare. Jag hoppas att dessa papper har gett er lite mer vad gäller lärstilar.
Kerstin Hjelm
Källor och samtidigt boktips:
Inlärning på elevernas villkor Lena Boström/Hans Wallenberg
Från undervisning till lärande Lena Boström
Alla barn är begåvade på sitt sätt R Dunn/K Dunn/D Treffinger
Aktiv metodik Eric Jensen
Spelar inlärningmetoder någon roll? Lena Boström
En studie om lärstilar och anpassad metodik D-uppsats Umeå Universitet Rapport 13 2000
Metoder för alla stilar Lena Boström/Ulrika Gidlund Britt-Marie Öhlund
