Lärstilar vid Fridhemsskolan (år 7-9)

Under de senaste tre åren har vi aktivt satsat på att steg för steg införa lärstilar vid Fridhemsskolan (år 7-9) i Arvidsjaur. Införandet av lärstilar finns med i skolans framtidsvisioner. Denna satsning drivs som ett projekt vilket omfattar fortlöpande fortbildning av personal, analys av elevernas lärstilar, information till elever och föräldrar och undervisning med uppföljning av resultat och elevattityder.

Under läsåret 1999/2000 hade Fridhemsskolan förmånen att få delta i ett internationellt forskningsprojekt, detta gav oss direktkontakter med forskare inom området lärstilar. Dessutom har några lärare inom kommunen utbildats vid sommarkurser som anordnas av St. Johns University i New York och två lärare har fullföljt utbildningen och blivit certifierade fortbildare inom lärstilar. De enskilda lärstilsanalyserna har gjorts med hjälp av de instrument som rekommenderats professor Rita Dunn vid St. Johns University i New York, USA.

När används lärstilar?

Lärstilar är det sätt som du ska använda när du tar emot bearbetar och lagrar ny eller svår information. Varje individs lärstil är unik och innehåller 21 olika faktorer varav två till fjorton har stor betydelse för individens inlärning.

Varför använda lärstilar på högstadiet?

Det är en utmaning att vara lärare för tonåringar. De befinner sig alla i olika utvecklingsfaser i puberteten och deras individuella behov är olika. Här kommer också kraven på att prestera betygsmässigt bra resultat i fokus. Man jämför sig med sina kamrater och några hamnar i underläge. Genom att medvetandegöra varje elev om sina resurser och möjligheten att använda sina starka sidor vid inlärning, stärks självförtroendet och självkännedomen ökar. Dessutom ger detta eleverna verktyg för det livslånga lärandet. Ytterligare en effekt av detta arbete är att eleverna upptäcker varandras olikheter, som en positiv resurs vid samarbete.

Hur kan man använda lärstilar på högstadiet?

Den "traditionella undervisningen" för denna åldersgrupp innehåller mest föreläsningar med stödanteckningar, individuella övningar och gruppövningar med muntliga eller skriftliga redovisningar. Denna undervisningsform gynnar de elever som helst lär sig via öronen (auditiva) och ögonen (visuella) för sin inlärning. Vi har en stor grupp elever som behöver använda sina händer (taktila) eller aktivera sin kropp (kinestetiska) för att underlätta sin inlärning. Detta är en av de faktorer som har stor betydelse för elevernas individuella inlärning. Vår erfarenhet under dessa tre år är att vi har en fördelning av de starkaste inlärningskanalerna bland våra elever med ca 20% auditiva, ca 30% visuella, taktila 15% och kinestetiska ca 35%. Anmärkningsvärt är att den näst starkaste inlärningskanalen är den taktila hos ca 45% av eleverna.

Under det gångna årets fortbildning av personalen vid vår skola, har det påbörjats en uppbyggnad av en materialbank för alla typer av inlärningskanaler. Exempelvis memorykort, golvspel, inlärningsrundor m.m. Materialet har använts både vid inledande inlärning och vid repetition. Ett traditionellt klassrum på högstadiet, har ofta en formell inredning med lysrörsbelysning. Mindre förändringar kan göra att fler elever får en bättre inlärningsmiljö, såsom dämpad belysning i vissa delar av klassrummet och dynor till stolarna för den som så önskar. Allt detta i väntan på ekonomiska resurser så att man kan göra större förändringar i miljön. Att kunna få använda sin freestyle när man arbetar enskilt är en möjlighet för den som helst vill ha ljud vid inlärning. Vissa elever tar med sig en vattenflaska, frukt eller grönsaker till lektionerna då detta stimulerar deras inlärning. Flera faktorer införs i undervisningen steg för steg och i olika omfattning beroende på aktuellt elevunderlag och ämnesområde. Olika typer av gruppövningar praktiseras som uppföljning av ett genomgånget avsnitt. Detta har också blivit ett uppskattat inslag i undervisningen från elevhåll. Resultatförändringar. Det har visat sig att de ämnesområden där man tagit hänsyn till elevernas lärstilar fått en högre kunskapsnivå, färre omprov och mer motiverade elever. Reaktioner från vår högstadieskola.

Redan vid de inledande informationsmötena med föräldrarna möttes vi av ett positivt intresse. Utvecklingen av lärstilar på vår skola diskuteras även i föräldrakretsar. Många föräldrar och elever berättar att de har förändrat läxläsningen hemma efter att de har tagit del av elevens lärstilsanalys. Elevernas reaktioner har varit mycket positiva. Dels har de spontant uttryckt att inlärningen har blivit roligare, dels att deras resultat förbättrats. Vi har fått mer motiverade elever, vid lärstilspassen har alla deltagit med liv och lust. De ämnen som kommit längst upplevs som lätta och lärarna möts oftast av förväntansfulla elever när de kommer till lektionerna. Efterfrågan på snabbare förändringar inom fler ämnen efterlyses av många elever. De flesta bland personalen har ett stort intresse att utveckla arbetet i sina ämnen genom att använda lärstilar och har startat upp men befinner sig i olika skeden av utvecklingen.

Denna artikel är en kort beskrivning av bakgrund och en sammanfattning av nuläget beträffande lärstilar vid Fridhemsskolan i Arvidsjaur.

/ Agneta Gard,

MA/NO-lärare och projektledare.

Email: agneta.gard@arvidsjaur.se