Lärstilar - i verkligheten!
Efter sju år med lärstilar i den svenska kulturen, fick jag tillsammans med min dotter äntligen möjlighet att under en vecka i oktober, besöka skolor i USA med lärstilar som pedagogisk plattform.
Mina funderingar har många gånger kretsat kring frågor som: Hur är det i verkligheten och vilka likheter/skillnader finns det mellan svenska skolor som arbetar med lärstilar och skolor där man "sjösatt" dessa pedagogiska idéer under en längre tid med en professionell handledning?
Under fem dagar hade vi förmånen att guidas av professor Rita Dunn, lärstilsforskningens förgrundsgestalt. Det starkaste intrycket gjorde en skola i Brooklyn, med multihandikappade barn, autistiska barn, emotionellt och fysiskt handikappade barn och särskolebarn och ungdomar i åldrarna 5-21 år. Sju år tidigare hade dessa 450 barn och ungdomar tillbringat dagarna på institutioner. Nu var alla barn samlade under ett tak med 200 pedagoger/anställda och med lärstilar som gemensam pedagogisk.
Filosofin var att alla skulle få möjlighet att utvecklas utifrån sina styrkor och behov. Skolan hade fyra år tidigare varit en orolig arbetsplats med ständiga bråk. Idag var skolan som lugnets vrå. På frågan om lärstilar kan användas även för handikappade barn, svarade skolans rektor, Ilisia Sulner; - Lärstilar är en nödvändighet för våra barn!
Den glädje, iver och motivation dessa barn utstrålade gick inte att ta miste på. På denna skola tydliggjordes rektorns viktiga betydelse som pedagogisk vägvisare. Vi var också oerhört imponerad av allt taktilt, kreativt, självkorrigerande material som tillverkats i skolan. Skolan hade nyligen fått en utmärkelse för dess positiva utvecklingstendens i staten New York. Sammanfattningsvis tog vi med oss insikten att alla kan lära sin på sitt sätt och att det finns anade och oanade möjligheter i detta pedagogiska tänkande. Lärstilar och hjärnbaserat lärande En annan skola vi besökte var en "elementary-school" under ledning av Dr Joan Della Valle, med en kombination av lärstilar och hjärnbaserat lärande.
Det som var mest tydligt i denna skola var miljöns betydelse för lärandet; utnyttjandet av klassrummen samt den trevliga, spännande interiören. Varje vrå var välplanerad utifrån barnens olika behov. Väggar, korridorer och uterum var också medvetet läroinriktade. Dessutom var avslappning, musik och perifert lärande viktiga inslag. Vid ytterligare en annan skola, Setauket School, där Dr Thomas De Bello var rektor, betonades föräldrarnas roll som aktiva medspelare för att förverkliga lärstilarnas pedagogik. Här medverkade barn och föräldrar före, under och efter analysfasen av barnens stilar. De hjälptes alla åt i utvecklingsarbetet. Nya avhandlingar Hela tiden pågår forskningsarbete inom området.
Ett par besök vid St John´s University ingick också i programmet och vi fick där delta under några forskningsseminarier. Några kommande avhandlingar belyser t ex lärstilar och små barn (9 månader och uppåt), rektorernas roller samt multikulturella studier av ungdomar världen över, där bl a svenska ungdomar från Arvidsjaur deltagit. Hur svenska högstadieungdomar lär sig jämfört med t ex ungerska, nyazeeländska och tyska vore väl intressant att få veta?
Lena & Debora Boström
